Merparten av den luft vi andas in är inomhusluft, och föroreningar i inomhusluften utgör merparten av de föroreningar vi exponeras för. Dålig inomhusluft har kommit att stå i centrum för forskningen om brister i inomhusmiljön och hälsa. Andra aspekter på inomhusmiljön med möjlig betydelse för hälsan är buller och ljud, belysning och ljus och rumslig utformning.

De effekter som satts i samband med brister i inomhusmiljön spänner från upplevelse av bristande komfort och störning till cancer p.g.a. radon. Överkänslighetsbesvär och astma har relaterats till fuktskador med växt av mikroorganismer, flyktiga kemiska ämnen från byggnadsmaterial, damm och partiklar, rumstemperatur och brister i ventilationssystemen. Det har beräknats att varje år får mer än 1000 svenska barn under 4 års ålder astmasymptom till följd av fukt- och mögelskador i bostaden. Bland vuxna rapporterar drygt 1 miljon personer att de har hälsobesvär p.g.a. brister i inomhusmiljön. Omkring 400 fall av lungcancer anses orsakas av radon i bostäderna. Läs mer om radon hos Strålsäkerhetsmyndigheten.

I det nationella miljömålet God bebyggd miljö anges som ett delmål att "år 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt". Det finns också delmål om ventilation och radon, och ett delmål om fukt- och mögelskador har föreslagits. För närvarande är takten när det gäller att åtgärda byggnader med brister inte tillräcklig för att dessa mål ska nås på utsatt tid. Vi människor är benägna att bedöma nya och ovanliga risker som allvarligare än gamla och vanliga – måhända är detta en orsak till den låga takten när det gäller åtgärder.

Kunskapen om bakomliggande biologiska mekanismer för den innemiljörelaterade sjukligheten är dock fortfarande bristfällig, liksom om effekten av förment miljöförbättrande åtgärder. Vår forskning om innemiljö och hälsa har till stor del handlat om att undersöka samband mellan olika kemiska och mikrobiologiska miljöföroreningar och överkänslighetsbesvär. Vi gör det genom att mäta föroreningshalter och annan exponering i aktuella miljöer och relatera det till hälsopåverkan som mäts såväl genom enkäter som genom "objektiva" kliniska undersökningar i aktuell miljö – "i fält". Bostäder och skolor har studerats särskilt, men även förskolor, sjukhus och miljön i trafikflygplan. Bland annat har vi studerat betydelsen av personlighet och stress på arbetsplatsen för att uppleva hälsobesvär kopplat till innemiljön på arbetet. Vi har också genomfört en rad projekt för att utvärdera effekten av försök att komma tillrätta med brister, framför allt när det gäller ventilation och städning i skolor. Vi är också engagerade i stora epidemiologiska undersökningar om hälsoeffekter och bostadsmiljö, såväl i Sverige som utomlands. Vi arbetar också med buller i inomhusmiljön och dess konsekvenser för hörselproblem och olika fysiologiska parametrar såsom hjärtfrekvens och stresshormon.