I arbetslivet finns det kemiska, fysikaliska, ergonomiska och psykosociala exponeringar som kan påverka hälsan och arbetsförmågan. De kemiska hälsoriskerna tillhör den traditionella arbetsmedicinens område. Många av dessa exponeringar har kända skadeeffekter och det förebyggande arbetet har varit framgångsrikt och lönat sig. Nya kemikalier tillförs dock dagligen och för många känner vi inte eventuell påverkan på människan. Allt större andel av befolkningen har allergiska besvär och detta ställer nya krav på låg exponering för olika luftföroreningar i arbetet. Att hela tiden hålla vaksamheten hög och ligga i framkanten av kunskapsfronten är viktigt.  

De fysikaliska riskerna i arbetslivet har fått ökad aktualitet med t.ex. krav på kontroll av vibrationsexponerade.  

De psykosociala exponeringarna har fått en självklar plats i arbetsmiljödiskussionen. Teorier för vilka psykosociala exponeringar som påverkar oss, och hur, finns. En viktig sådan modell är den "Krav-kontroll-modellen". Här mäts de kvalitativa och kvantitativa kraven i arbetet och dessutom kontrollen över arbetet i form av inflytande och stimulans. Mest hälsovådligt är det att ha höga krav men låg kontroll, s.k. anspända jobb. Högt blodtryck, hjärt-kärlsjuklighet och besvär från rörelseorganen är sammankopplat med denna arbetssituation. En buffrande faktor är det sociala stödet från arbetskamrater eller från familj och vänner. Gott socialt stöd kan modifiera en dålig arbetssituation och vice versa.  
 

En annan viktig modell är "Effort reward-modellen". Här mäts den energi och det engagemang som läggs ner i ett arbete och den belöning det ger i form av materiella tillgångar men viktigare som feed back och uppskattning. Att bli sedd för det man gör är bra för hälsan. Här kommer också organisationsformer och ledarskapets betydelse in.
 
I dag står cirka 1 miljon människor i Sverige utanför den aktiva arbetsmarknaden som långtidssjukskrivna, förtidspensionerade eller arbetslösa. Vad detta har för konsekvenser för individ, organisation och samhälle vet vi nästan inget om. Vi vet inte ens om individen blir friskare av långtidssjukskrivning, denna så oerhört vanliga åtgärd eller vad som är optimalt i rehabiliteringsväg för återgång i arbete.
 
Faktorer i framtidens arbetsmiljö, som kan vara av betydelse för hälsa är den ökande globaliseringen, det ökande kravet på ständig tillgänglighet som minskar möjligheterna till återhämtning och vila samt den åldrande arbetande befolkningen i Sverige. Detta är förhållanden som vi behöver undersöka och skaffa kunskap om för att undvika dålig hälsa och utslagning.